Onslunda - Byn på Österlen

Gå till innehållet

Huvudmeny

Om Ortnamnet Onslunda

Om Onslunda


N
amnet Onslunda är ett av de få helt säkra sakrala ortnamnen i Skåne. Förleden är utan tvekan gudanamnet Othin, d.v.s. Oden. Därmed vittnar namnet om att lunden i fråga (vilken den nu var), alltså dungen eller den lilla skogen, förknippades med Oden-kult av något slag.

Efterleden –lunda är en s.k. Ortnamnspluralis, d.v.s.att bebyggelsenamnet har fått plural form, sannolikt med syftning på invånarna (Othinslundarnas by, gård e.d.; deras by, gård e.d., som bor vid Odens lund).

Det bakomliggande naturnamnet, Othins lund (eller hur det då skrevs och uttalades), kan givetvis vara flera århundraden äldre än den bebyggelse, som åtminstone senast vid tiden för kristnandet övertog namnet – Onslunda var judå betydande och ekonomiskt bärkraftigt nog för att bli kyrkplats och sockencentrum.

By– och sockennamnet Onslunda uttalas enligt våra dialektupptecknare 1885-1967 på ortens dialekt / ó nslonga/ med runt o-ljud (som i ordet sol). Genitivformen av gudanamnet uttalas likadant genuint Skånemål, t.ex. i /ó ns hongà/, Odens hundar (om diverse mytiska flygande nattväsen), och /ó nsvala/, Odenssvala (om den idag i Skåne utdöda svarta storken).
Namnet är äldst styrkt i formerna Othenslundæ 20/12 1401 och Othinslunda 15/9 1430, men det hade redan då hunnit utvecklas till Ons-, så Onslunda 5/9 1435 (bevittnad avskrift 2/1 1506).

En huvudgård i Onslunda är styrkt redan på 1400-talet: Onslunda hoffuit gordt 24/2 1477 (avskrift o. 1530). Fr. o m. 1500-talet har vi åtskilliga belägg på namnet. De förbigås här.

Det vi alltså vet är att guden Oden förknippats med en lund på platsen. Pluralformen –lunda åsyftar inte flera lundar. Därför  är Jöran Sahlgrens tolkning "Odens offerlundar" i Sydsvenska ortnamnssällskapets årsskrift (SOÅ) 1925, s. 10, att gå för långt. Vi har inga bevis för att man offrat i lunden, men något samband med Oden-kulten bör den ha haft. Följaktligen är också Bertil Ejders tolkningar i andraupplagan av Svensk uppslagsbok, band 21, spalt 1079, och i SOÅ 1961-62, s. 95, om Odens(offer)lund en aning uttänjda över gränsen för vad vi verkligen vet. Detsamma gäller självfallet alla vidare spekulationer om offerkällor, hängoffer i lundens träd etc.


Artikelförfattare:
Arkivchef Göran Hallberg/MS
Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund
.

Tillbaka till innehållet | Tillbaka till huvudmenyn